Generation 64: Tomas Hübner

Tomas Hübners sista krönika i DatormagazinBerättelsen om mig och Tomas Hübner är en smula besynnerlig och nästan konstlad i all sin uppriktighet.

Hösten 1989 började jag gymnasiet. Två nya bekantskaper i min klass hade skaffat Amiga 500 och läste Datormagazin; särskilt en av dem pratade gärna om spelkrönikören och recensenten Tomas Hübner. Han beskrevs som galen och utom all kontroll; han skrev sina egna ”red.anm.”-kommentarer (vilka var vanliga i papperstidningsgenerationen) och vågade skriva som det var.

Tomas Hübner försvann lika snabbt som han dök upp. Plötsligt en dag skulle han göra lumpen och var borta från svensk spelmedia för all framtid. Först 20 år senare – när jag startat bloggen Spelpappan.se – kom jag på tanken att jaga fram Tomas Hübner igen.

Lösningen visade sig ligga hos en nyvunnen vän som jag drack öl med på Bishop’s Arms vid Norra Vallgatan i Malmö. Han hade jobbat med Tomas och kunde föra ihop oss över webben. Så började storyn; jag drog till Stockholm och Monks Café och intervjuade Hübner tillsammans med min dåvarande chefredaktör på Eurogamer, Jonas Aronsson.

Tomas Hübner med Lili & Susie för ett reportage.Tomas Hübner är en speciell person i det att han aldrig verkade låta sig påverkas av den status han faktiskt fick i Spelsverige. Faktum är att journalistyrket intresserade honom så pass lite att han valde att efter sin militärtjänstgöring fortsätta sin bana som kodare hellre än skribent, vilket är ovanligt med tanke på den start han fick på Datormagazin.

I dag skulle jag mest vilja ge ut en bok med allt Tomas Hübner skrivit – inte för att allt är så himla bra utan mest för att blotta titeln ”Tomas Hübner – legenden” hade sålt sig själv i skaran människor som närmast slaviskt läste Datormagazin.